thoughts
Har inte kunnat sätta ord på vad det är jag upplever just nu. London är så häftigt. Still takes my breath away. När det är bra här då är det bra med stort b. Jag är överväldigad. Men det är också jävligt tufft. Som väntat. Men jag hade nog väntat mig att allt skulle falla på plats när jag kom hit. Jag är en rastlös och orolig själ, det vet jag. Överanalyserar och tänker på allt för jävla mycket.
Grejen är att jag är rädd för att säga att jag trivs för jag vet att den känslan kanske inte håller i mer än en dag. Jag vill inte heller säga att jag vill åka hem av samma anledning. Är inte alls beredd att ge upp det än.
Men det är konstigt att komma till ett ställe man drömt om så länge och fortfarande inte veta vad man vill.
Vill bara säga det liksom. Att jag vet inte hur det blir med London. Men försöker lära mig att ta en dag i taget.