jag tror ju på livet före döden, du har fått ditt liv så lev det

Har hunnit åka tåg 17 timmar till morfar och Unni för att fira jul och oldemors 85:e födelsedag. Åkt 16 timmars tåg hem (utan paus någonstans..aldrig mer) och dagen därpå fira Susanna eftersom hon äntligen fyllde 18. Nu sitter jag här på nyårsafton och läser igenom andras bloggresuméer och tänker igenom mitt eget 2012. Och efter att ha kollat igenom otaliga bildmappar, läst anteckningar i telefonen och dokument på datorn så undrar jag hur man definierar ett bra år. Mitt år har varit en karusell, jag har gråtit och skrattat, bott utanför min egen kropp, fått tillbaka kontakten med vänner, förlorat kontakten med andra. Fått nya minnen och kommit fram till att det här är ju livet. Ett bra år är väl inte ett år där man är glad hela tiden, för sånt finns inte. Men att man tänker på dom bra sakerna som hände före de jobbiga betyder väl ändå att man kan skatta sig lycklig. Det kan bli bättre, det kan bli sämre men det är inget tänk jag vill fastna i. 2013 kan bli hursomhelst, och det där med att inte veta vart man kommer vara om ett halvår är läskigt men ändå så himla skönt. 
 
 
Mitt | | Kommentera |

May all your troubles soon be gone. Those Christmas lights keep shining on

Så har man alltså sjungit framför hela skolan (jag dog inte!!!!!), firat med dönkenmat och fått jullov. Gött mos ni vet. Känner mig som en jävla nu-kan-jag-göra-allt-tönt men så är det lite för trodde inte jag skulle våga men I did. Poäng till mig. Nu tänker jag inte göra ett piss förrän ikväll då jag ska träffa körvarna en stund och säga hejdå & godjul osv för imorgon blir det en 14 timmars-resa till morfar och Unni där jag stannar över jul. ALLtså örker nästan inte vad skönt det ska bli. Nu borde jag packa! Hedåhedå

 
 
Mitt | | En kommentar |

Bärga vad du kan från det här vraket, säg turen vänder ska du se

Sitter med godis i magen, musik i öronen, ansiktsmask på och mysbelysning i rummet. Det är behövligt på måndagar. Och det är behövligt när man varken vet ut eller in ena sekunden och nästa verkar allting så äckligt uttänkt. Känner ofta att jag är den enda i hela världen som grubblar så jävla mycket som jag gör. Nyårslöfte - sluta överanalysera varenda liten grej som händer. MEN ska tillägga att jag är rätt nöjd med tillvaron ändå. Känner liksom att jag överlever på att se framåt och det är bättre än att ligga i sängen och inte vilja se någonting alls. Så de så. Ha det fint hörrni.

| | Kommentera |
Upp